Apr 232018
 

Viking.se säljer replikor av historiska kläder

Ett stort utbud av kläder i ett välsorterat lager som inte hinner samla damm för försäljningen är väldigt stor.
Klänningar, Tunikor osv. Länk klicka här för att se utbudet. Medeltidsdagar, bröllop, fester intresset har aldrig
varit så stor säger Stefan Sjöberg VD på Viking.se

Viking.se historiska produkter E-handel

 

Apr 172018
 

Raven Hammer

En snygg t-shirt med Oden och hans två korpar Hugin, Munin och Midgårdsormen.

T-shirt i toppkvalité från en av världens ledande tillverkare. Ett snyggt skönt vardagsplagg som enkelt kan användas tillsammans med dina favoritjeans i alla olika typer av sammanhang. Dra uppmärksamheten till dig genom att visa upp dig i våra unika T-shirts tryck som alla vill kika närmare på. En perfekt start på en ny konversation med en ny bekant eller varför inte på gymmet? Fungerar naturligtvis perfekt under kavajen på Stureplan, en T-shirt är helt rätt det kan inte bli fel. Läs mer

Viking.se historiska produkter ehandel

Apr 162018
 

Vi besöker Hornborgasjön och tittar på alla tranor.

Det är nästan lika fascinerande att se allt folk som tittar på Tranorna som det är att se på de mäktiga tranorna. Jag slås av att de har en så stor vingbredd men är väl inte så imponerad av deras läten, det låter inte så vackert direkt.

Stefan Sjöberg

Konstaterar att antalet tranor stämmer idag 🙂 Alltid trevlig med en tur och kika på Tranorna trots att vi bor ett stenkast från Hornborgasjön.

Tranan

En adult trana är ungefär 115–130 cm lång, har ett vingspann på 200–230 cm och väger 4–6 kg. Hanen är generellt något större än honan. Dess fjäderdräkt är huvudsakligen grå. Kinder, nacke och hals är svarta, huvudets sidor bakom ögonen och på överhalsen vitaktiga. På hjässan har den en fjäderlös röd våraktig hudfläck som tranan varierar i färgintensitet och storlek med hjälp av sin kraftiga nackmuskel. Vingpennorna är svarta. De inre förlängda armpennorna har upplösta, krusiga fan, vilka bildar en krusig stjärtliknade fjäderbuske. Tranans egentliga stjärt är istället ganska kort.

Under häckningsperioden förekommer det att individer gnider in sina ryggfjädrar med järnoxidhaltig röd jord som en sorts kamouflage inför ruvningen. Denna rödbruna färg kan sitta kvar så länge som till nästkommande vår.

Den flyttar i flock och flyger då i V-formation. Tranan har ett högljutt nasalt och skorrande trumpetande läte.

Ett gäng Tranor vid Hornborgasjön

Tranor flyger vid Hornborgasjön

Mar 202018
 

Vårdagjämningen inträffar det ögonblick då solens centrum passerar himmelsekvatorn på väg norrut och höstdagjämningen när solens centrum passerar himmelsekvatorn på väg söderut. Detta innebär att dagen och natten kring denna exakta tidpunkt är ungefär lika långa.

På grund av skottårscykeln samt det faktum att vi har olika tidszoner på jordklotet varierar tidpunkten för vårdagjämningen. I Sverige kommer vårdagjämningen alltid att infalla den 20 mars under många år framöver. Men skottåret 2048 infaller vårdagjämningen strax före midnatt den 19 mars. Vid vårdagjämningen har våren normalt nått upp till i höjd med Mälardalen.

Inte heller när det gäller höstdagjämningen går det att ange något entydigt datum. På norra halvklotet inträffar den antingen den 22 eller 23 september. Normalt ska då hösten ha kommit till Norrland, stora delar av Svealand och även det inre av Småland. Till västkusten och sydvästra Skåne anländer hösten normalt i först i mitten av oktober.

Natt och dag ungefär lika långa
Vid dagjämningarna är dagarna ungefär lika långa på hela jorden. Efter vårdagjämningen blir dagen längre på norra halvklotet än på södra halvklotet, och tvärtom vid höstdagjämningen.

Att dag och natt inte är exakt lika långa beror på att vi räknar solens upp- och nedgång efter dess övre rand samt att jordens atmosfär bryter solstrålningen. Det senare gör att solen skenbart får en högre höjd på himlen. Tillsammans medför dessa två faktorer att det under ett år är mer dag än natt i Sverige.

Mar 122018
 

Ållebergskragen, orginalet i Stockholm på Historiska Museet, Guldrummet.

Världsunik – Ållebergskragen

är en treringad guldhalskrage påträffades 1827 i rasbranten nedanför en lodrät klippvägg vid norra sidan av Ållebergs ände i Karleby socken, Falköpings kommun, då två män var ute efter en lämplig sten att använda som spishäll. De personer som påträffade guldhalskragen var den före detta soldaten Lars Helgesson och bondsonen Gustav Sandsjö. Bonden som fann den trodde först att den var en mässingsbit.

Riksantikvarieämbetet antog först att kragen var gjord i Asien på grund av det enastående hantverket, ett antagande som man senare gick ifrån. Kragen är istället tillverkad i Norden, och man menar idag att kragen möjligen varit en del av Odenskulten. På vissa brakteater med praktöglor återfinns de vulstförsedda rören med fin filigranornamentik. 105 stycken millimeterstora figurer är infogade mellan halskragens rör och man anser att om man har klarat att tillverka de så gubbarna, så har man också kunnat göra dessa figurer.

Det anses att om man klarat att tillverka de små guldgubbarna så har man också kunnat göra de millimeterstora Kragen dateras till folkvandringstid, 400 – 550 e.Kr. Ållebergskragen väger 612 gram och guldhalten är 22 karat. Såsom ovan nämnts är kragen tillverkad av tre guldrör omlindade med guldtråd i filigranteknik och pryds med 105 små figurer. När den ännu var hel fanns det 137 stycken. Kragen har gångjärn i nacken och en låsmekanism fram.

Ållebergskragen förvaras i Guldrummet i Historiska museet tillsammans med de två andra bevarade guldhalskragarna, den femringade Färjestadskragen och den sjuringade Mönekragen. En kopia finns på Falbygdens museum.

Se filmen  från Historiska museet

 

Feb 132018
 

Fettisdagen är enligt tradition den dagen så man fick äta fet­tisdags­bullar som vi kallar semlor. Fettisdagen var tidigare kulmen på en tredagars fest då man åt upp sig inför den 40 dagar långa fastan som inledes dagen efter fettisdagen, den så kallade askondagenvars namn kommer från att man strödde aska på huvudet för att tydliggöra att man ångrade de synder man begått.


Tidigare börjande man äta redan på söndagen innan fettisdagen, som kallas fastlagssöndagen och även på måndagen, den så kallade blåmåndagen. Dock var tisdagens, fastlagstisdagenden vita tisdagen eller fettisdagen den riktigt stora ätardagen då man bunkrade upp med fett.