Aug 132015
 

Vi på Viking.se tog en tur till Falköping och kikade på Kyrkerörs gånggrift mitt i hjärtat av Falköping

Den här gånggriften finns att se mitt i Falköping i parken Plantis. Kammaren är 8 meter lång och 2 meter bred. 1959 tog man bort all jord som omgett gånggriften för att fylla ut landsvägen och planer fanns att förstöra stengraven helt. I sex av stenarna borrades hål för sprängmedel. 1928 kom man dock på andra tankar och började istället restaurera gånggriften. Takstenarna lyftes upp och lades på plats. Man passade även på att gräva ut och undersöka gånggriften. Graven var fylld med ett lager av 25 centimeter orörd jord tillsammans med en mäng människoben. Där fanns också en rad föremål som: tretton bärnstenspärlor, fyra bitar av flinta och en yxa samt fyra borrade djurtänder.

viking.se-besoker-kyrkeror

Aug 062015
 

Vi på Viking.se tog en tur till Plantis i Falköping för att kolla in fornlämningar mitt i staden.

På historisk mark

Både Kyrkerörs gånggrift och Balderstenen finner man i Plantis. De understryker just att vi överallt i Falköping rör oss i gammal historisk bygd! Och Plantis ligger i centrum av denna.

Kyrkerörs gånggrifts läge var faktum med ett av argumenten för att parken skulle anläggas på detta specifika område väster om Järnvägsgatan.

En fornlämning med ursprungligt läge i parken skulle bli en attraktion! var vad man tänkte.

Gånggriften restaurerades 1928 under K.E. Sahlströms ledning. Den blev det imponerande monument, mer än 5 000 år gammal, som den idag utgör invid stadens ”strög” och huvudgata. Den borde vara unik för en stadspark i hela vårt land.

Och inte långt från Kyrkerörs gånggrift finns ännu en fornlämning — Ballerstenen eller Balderstenen, som den också kallas. Det är en offersten med skålgropar som flyttades till parken kring sekelskiftet 1900. Stenen hade redan tidigare flyttats en gång i samband med järnvägens anläggande vid Ranten, 1858.

viking.se-besoker-Balderstenen

Källa Falköpings kommun.

Maj 212015
 

För ett tag sedan gjorde vi ett besök på Medeltidens värld var en enda röra av byggbråte rester av en ”medeltidsvärld”

 

Maj 212015
 

Här stoppades Sverige av en kula
År 1718 invaderade svenska trupper Norge och belägrade fästningen Fredriksten. Försvararna förberedde sig för att kämpa till siste man mot den överlägsna svenska armén men plötsligt satte en villfaren kula punkt för svenskarnas planer.
Den svenske kungen Karl XII hade bestämt sig: Nu skulle han en gång för alla krossa ärkefienden Danmark-Norge som hotade med att erövra svenska områden. Men en styrka på 35.000 man gick han på hösten år 1718 mot Fredrikstens fästning i den norska staden Halden. Karl XII var säker på att hans armé lätt skulle kunna inta fästningen genom att storma den. Men de 1.400 man som försvarade fästningen visste att vägen mot Oslo låg öppen om Fredriksten föll. De kämpade därför så desperat att svenskarna avbröt sitt anfall.De svenska trupperna omringade i stället fästningen och i november var Fredriksten helt omgärdad av svenska skyttegravar. Samtidigt hade det tunga artilleriet hunnit fram och nu inleddes ett kraftigt bombardemang mot fästningen. Kanonerna tvingade försvararna att dra sig tillbaka från de yttre bastionerna och svenskarna intog genast den yttre befästningsvallen. På kvällen den 30 november ställdes bombningarna in. Karl XII gav order om att fästningen skulle stormas nästa morgon och han gick ut för att hälsa på soldaterna. Det var en frostklar kväll. Karl XII insisterade på att få säga några uppmuntrande ord till sina män. Plötsligt bröts tystnaden av ett skott. Ingen kunde höra varifrån det kom men alla duckade instinktivt. När svenskarna reste sig såg de att kulan hade träffat deras kung i tinningen och fortsatt ut på andra sidan huvudet. Karl XII dog omedelbart. Dagen därpå beslöt de svenska generalerna att häva belägringen och dra sig tillbaka till Sverige med sin döde kung.
Fredriksten, vid vars murar Karl XII mötte sitt öde, var år 1718 en ganska ny men hårt prövad fästning. Staden Halden hade redan en försvarsanläggning som skulle skydda trakten mot en svensk invasion. Men under Roskildefreden år 1658 – då Danmark bland annat av­stod Skåne, Halland och Blekinge till Sverige – tvingades den danske kungen Fredrik III även avstå Bohuslän vid den sven­ska gränsen. Med de nya gränsdragningarna låg Halden plötsligt mycket nära fiende­land. Och då svenskarna flera gånger angrep den nya gränsstaden beslöt Fredrik III år 1660 att uppföra en ny fästning där. År 1661 påbörjades bygget och fram till 1675 arbetade uppemot 1.800 man åt gången med att bygga och förbättra Fredriksten. Fästningen byggdes i sten och var placerad på två parallella klippor med citadellet i mitten. Försvarsverket bestod av en stjärnformad jordvall omgiven av en torr vallgrav, och stjärnans armar var försedda med kanonbatterier som bevakade både land- och sjö­vägen till Halden.Svenskarna gav upp. Vid det stora nordiska krigets utbrott år 1700 var Fredriksten redo att stå emot nya anfall. År 1716 tvingades en svensk här att ge upp ett erövringsförsök eftersom den dansk-norske sjöhjälten Peder Tordenskiold Wessel sänkte deras fartyg med förnödenheter i Dynekilen i Bohuslän. Två år senare räddades Fredriksten av den kula som träffade Karl XII. Norge bildade år 1814 union med Sverige och det fick till följd att fästningen förlorade sin funktion. Vid unionens upplösning år 1905 des­armerades fästningen och alla vapen monterades ned och togs bort. Under många år användes Fredriksten av Försvarets Förvaltningsskola och i dag rymmer citadellet bland annat en mängd historiska samlingar, museer och konstutställningar. Området bakom fästningen brukar användas vid konserter och i framtiden kommer man även att arrangera en årlig operafestival här.

Bakgrundsmaterial
I listan härnedan kan du se andra av de källor som har använts vid utarbetandet av ovannämnda artikel.

Listan har tillkommit som en service till dem av tidningens läsare som vill dyka djupare ned i det aktuella ämnet på egen hand.
Vi har inte möjlighet att hjälpa till med ytterligare information. Av principiella skäl kan vi heller inte lämna ut telefonnummer eller adresser till författaren eller de forskare som intervjuats.
Källa http://varldenshistoria.se/guider/upplev-historien/haer-stoppades-sverige-av-en-kula