Mar 202018
 

Vårdagjämningen inträffar det ögonblick då solens centrum passerar himmelsekvatorn på väg norrut och höstdagjämningen när solens centrum passerar himmelsekvatorn på väg söderut. Detta innebär att dagen och natten kring denna exakta tidpunkt är ungefär lika långa.

På grund av skottårscykeln samt det faktum att vi har olika tidszoner på jordklotet varierar tidpunkten för vårdagjämningen. I Sverige kommer vårdagjämningen alltid att infalla den 20 mars under många år framöver. Men skottåret 2048 infaller vårdagjämningen strax före midnatt den 19 mars. Vid vårdagjämningen har våren normalt nått upp till i höjd med Mälardalen.

Inte heller när det gäller höstdagjämningen går det att ange något entydigt datum. På norra halvklotet inträffar den antingen den 22 eller 23 september. Normalt ska då hösten ha kommit till Norrland, stora delar av Svealand och även det inre av Småland. Till västkusten och sydvästra Skåne anländer hösten normalt i först i mitten av oktober.

Natt och dag ungefär lika långa
Vid dagjämningarna är dagarna ungefär lika långa på hela jorden. Efter vårdagjämningen blir dagen längre på norra halvklotet än på södra halvklotet, och tvärtom vid höstdagjämningen.

Att dag och natt inte är exakt lika långa beror på att vi räknar solens upp- och nedgång efter dess övre rand samt att jordens atmosfär bryter solstrålningen. Det senare gör att solen skenbart får en högre höjd på himlen. Tillsammans medför dessa två faktorer att det under ett år är mer dag än natt i Sverige.

Mar 122018
 

Ållebergskragen, orginalet i Stockholm på Historiska Museet, Guldrummet.

Världsunik – Ållebergskragen

är en treringad guldhalskrage påträffades 1827 i rasbranten nedanför en lodrät klippvägg vid norra sidan av Ållebergs ände i Karleby socken, Falköpings kommun, då två män var ute efter en lämplig sten att använda som spishäll. De personer som påträffade guldhalskragen var den före detta soldaten Lars Helgesson och bondsonen Gustav Sandsjö. Bonden som fann den trodde först att den var en mässingsbit.

Riksantikvarieämbetet antog först att kragen var gjord i Asien på grund av det enastående hantverket, ett antagande som man senare gick ifrån. Kragen är istället tillverkad i Norden, och man menar idag att kragen möjligen varit en del av Odenskulten. På vissa brakteater med praktöglor återfinns de vulstförsedda rören med fin filigranornamentik. 105 stycken millimeterstora figurer är infogade mellan halskragens rör och man anser att om man har klarat att tillverka de så gubbarna, så har man också kunnat göra dessa figurer.

Det anses att om man klarat att tillverka de små guldgubbarna så har man också kunnat göra de millimeterstora Kragen dateras till folkvandringstid, 400 – 550 e.Kr. Ållebergskragen väger 612 gram och guldhalten är 22 karat. Såsom ovan nämnts är kragen tillverkad av tre guldrör omlindade med guldtråd i filigranteknik och pryds med 105 små figurer. När den ännu var hel fanns det 137 stycken. Kragen har gångjärn i nacken och en låsmekanism fram.

Ållebergskragen förvaras i Guldrummet i Historiska museet tillsammans med de två andra bevarade guldhalskragarna, den femringade Färjestadskragen och den sjuringade Mönekragen. En kopia finns på Falbygdens museum.

Se filmen  från Historiska museet