Aug 132015
 

Vi på Viking.se tog en tur till Falköping och kikade på Kyrkerörs gånggrift mitt i hjärtat av Falköping

Den här gånggriften finns att se mitt i Falköping i parken Plantis. Kammaren är 8 meter lång och 2 meter bred. 1959 tog man bort all jord som omgett gånggriften för att fylla ut landsvägen och planer fanns att förstöra stengraven helt. I sex av stenarna borrades hål för sprängmedel. 1928 kom man dock på andra tankar och började istället restaurera gånggriften. Takstenarna lyftes upp och lades på plats. Man passade även på att gräva ut och undersöka gånggriften. Graven var fylld med ett lager av 25 centimeter orörd jord tillsammans med en mäng människoben. Där fanns också en rad föremål som: tretton bärnstenspärlor, fyra bitar av flinta och en yxa samt fyra borrade djurtänder.

viking.se-besoker-kyrkeror

Aug 072015
 

Det kom lite bilder till oss på Viking.se, Stefan som du ser på bilderna var och handlade lite av oss i förra veckan.

Han berättade S:t Olovsdagarna i Kyrksund som gick av stapeln i helgen som var. Det var ett lyckat arrangemang som drog mycket folk, många hade kommit för att se Vikingaskeppet Vidfamne i sitt rätta element.

Stort tack till Stefan för bilderna

Se en film om händelsen

Aug 062015
 

Vi på Viking.se tog en tur till Plantis i Falköping för att kolla in fornlämningar mitt i staden.

På historisk mark

Både Kyrkerörs gånggrift och Balderstenen finner man i Plantis. De understryker just att vi överallt i Falköping rör oss i gammal historisk bygd! Och Plantis ligger i centrum av denna.

Kyrkerörs gånggrifts läge var faktum med ett av argumenten för att parken skulle anläggas på detta specifika område väster om Järnvägsgatan.

En fornlämning med ursprungligt läge i parken skulle bli en attraktion! var vad man tänkte.

Gånggriften restaurerades 1928 under K.E. Sahlströms ledning. Den blev det imponerande monument, mer än 5 000 år gammal, som den idag utgör invid stadens ”strög” och huvudgata. Den borde vara unik för en stadspark i hela vårt land.

Och inte långt från Kyrkerörs gånggrift finns ännu en fornlämning — Ballerstenen eller Balderstenen, som den också kallas. Det är en offersten med skålgropar som flyttades till parken kring sekelskiftet 1900. Stenen hade redan tidigare flyttats en gång i samband med järnvägens anläggande vid Ranten, 1858.

viking.se-besoker-Balderstenen

Källa Falköpings kommun.

Aug 042015
 

Viking.se besöker..

I äldre tider skall det på platsen för dagens klosterruin i Gudhem norr om Mösseberg enligt sägnen ha funnits ett hednatempel kallat Godheim,
”upfyldt med hundrade afgudar”. Enligt samma sägen bodde kung Gylfe där vid tiden för Odens ankomst, omnämnd i Snorre Sturlassons Edda som Berättaren. Det var kung Gylfe som förklädd till vandringsmannen Ganglere utfrågade asarna om vilka de var varefter berättelserna om deras bedrifter och historia utvecklades.

Namnet Gudhem menas faktiskt också betyda att platsen var ett åt gudarna helgat område. I Jómsvíkingasagan står att Goðheimr var det största gudahovet i Götaland, med 100 gudabilder och helgat åt Tor. Kanske var det här som biskop Egino ville hjälpa biskop Adalvard d.y. att med våld riva det omtalade gudahovet för att därmed vinna många tusen hedningar för kristendomen – jämför med biskop Absalon i Arkona på Rügen som lät svärden sjunga mässa till Herrens ära… Kung Stenkil avbröt dock företaget.

I Gudhem har man påträffat en edsring av guld – se den här. Flera medeltida fingerringar av guld har också hittats. Gudhem självt var kungsgård varifrån Gudhems bo styrdes, ett av de åtta bon som tillsammans utgjorde Västergötland. Några hundra meter norr om Gudhems kyrka ner mot Ingatorp finns stora mängder med gravhögar och ett märkligt system av stensträngar med en sammanlagd längd av över två km. I Åkatorp i öster låg Odens källa liksom Odensmarken. Lite söder om och ovanför Gudhem på Mössebergs nordsida ligger Jättene.

Gudhems kyrkoruinGudhems kyrkoruin

I början av 1800-talet menade P E Lindskog att Gudhems kloster grundats ca 1052 av en kvinna vid namn Gunhild. Förhistorien till detta var att hon år 1048 hade gift sig med den skånskbördige danske kungen Svend Estridsen, en son till Sven Tveskäggs dotter Estrid. Det var f.ö. troligen denne Svend som var en av Adam av Bremens främsta sagesmän. I en skolie i Adams verk får vi vet att man kom över de svenska bergen för att hämta den fromma drottning Gunhild.

Men väl gifta insåg kyrkan genom den Hamburgske ärkebiskopen Adalbert att Svend och Gunhild båda var alldeles för nära släkt med varandra, så efter hot om bannlysning fick Gunhild år 1049 ett skiljobrev. Gunhild har menats ha varit en dotter till Anund Jakob, och maken var då hennes kusin. Men hon kan också ha varit Anunds änka, Adam skrev ju att hon var drottning – man vet inte.

År 1049 vandrade drottning Gunhild hem igen, till Västergötland och till Gudhem som var ett av hennes gods. På gränsen mellan Halland och Västergötland träffade hon Stenkil som var på väg till hennes förre man Svend Estridsen för att få uppbackning för att kunna bli kung. Med sig hade han dekanen Adalvard som av Adam av Bremen lär ha beskrivits som en ”ödmjuk, gästfri och i övrigt förträfflig västgöte”. Adalvard blev senare biskop i Skara.

 

Gudhems kyrkoruinGudhems kyrkoruin

Eric Tuneld om Gudhem 1762

Inte alla är väl överens om att Gunhild grundade något kloster, i så fall det första i Sverige och grundat redan under vad vi kallar för vikingatiden, men Lindskog menar att det var hit hon bjöd in biskopen i Skara, Adalvard d.ä., då denne blivit förvisad av kung Emund slemme.

Lindskog fortsätter: ”Här lefde hon sina sin återstående tid som Enka, sysselsatt med gudaktighetsöfningar och finare Fruntimmers-slögderier, hvari hon äfven öfvade de Fruntimmer, som utgjorde hennes sällskap”.

Eventuellt kan klostret vid den tiden ha varit en Benediktinerorden, vilka började förekomma i Danmark och danska Skåne vid ifrågavarande tid – varifrån Gunhild ju nu kom hem. De flesta av dessa kom senare att reformeras till cistercienserordnar, den första grundad 1098 i Cistercium (idag Cîteaux), i Sverige dock inte förrän mot mitten av 1140-talet och några årtionden framåt, se Nordens äldsta cistercienserkloster Alvastra och Vreta.

Men det kan ju också ha varit så att Gunhild på eget bevåg helt enkelt drev en klosterliknande institution – pengar hade hon ju. Känt är att hon levererade stora mängder väggbonader, kyrkliga textilier, altarkläden och mässkåpor, bl.a. en mässkåpa till en kyrka i Roskilde, kanske till S:t Clemenskyrkan som byggdes år 1130 och (kanske) var Nordens första stenkyrka – se Överbo.

Katarina Sunesdotter

Gudhem gynnades av kung Erik läspe och haltes änka, drottning Katarina Sunesdotter som var dotter till Sune folkunge. År 1250 donerade Katarina en stor gåva vilken möjliggjorde om- och tillbyggnad av kyrkan samt uppförandet av flera klosterbyggnader i sten.

Det hon skänkte var bl.a. ”allt hon äger av lös och fast egendom i Västergötland samt hennes del i Danmark på villkor att avkastningen av dessa ägodelar går till uppbyggnad av klostret”, detta på inrådan av bl.a. Birger Jarl.

Kvinnan på gravkistan på bilden nedan föreställer denna Katarina Sunesdotter, vars farfar var Folke Jarl – se den klickbara Bjälboättens stamtavla. Katarina levde sina sista år på Gudhem där hon också avled år 1252, barnlös.
Året efter bytte Birger Jarl till sig flera av Katarinas skänkta gårdar och jordar.

Inne i klostret finns en enkel betongkopia av en gravkista som tidigare hade sin plats i klostret.

På kistans lock ligger en kvinna utsträckt med huvudet vilande på en kudde. Hon är klädd i mantel och huvuddok, har en fotsid dräkt med ett skärp runt midjan och på hennes huvud sitter en krona.

Kistan saknar inskription, men har av konsthistoriker daterats till mitten
av 1200-talet. Osteologiska undersökningar lär bekräfta att det verkligen är Katarina som vilar i sarkofagen som står på sin ursprungliga plats.

 

Kungliga donatorer

Gudhems nunnekloster har alltid varit förknippat med olika kungar. Att kunna få ett kloster etablerat var hett eftertraktat då munkarna och nunnorna förde med sig både kunskap, läkekonst – och makt.

På 1160-talet regerades landet av Karl Sverkersson som donerade Gudhems kungsgård som etableringsplats för ett nybildat nunnekloster. Då förbättrades de byggnader som redan fanns på platsen så att de blev både rymligare och vackrare än tidigare. De kungliga donationerna fortsatte med Knut Eriksson, under vars tid utökandet av klosterbyggnaderna fortsatte. Kungsgården i Gudhem var centra i Gudhems bo, ett av Västergötlands åtta bon.

 

Margareta Valdemarsdotter

Även unionsdrottning Margareta skänkte stora jordegendomar till klostret. Hon önskade i gengäld få ett Mariaaltare uppfört inne i klosterkyrkan, där mässor skulle läsas för henne och hennes närmaste.

I ruinen finns flera altare bevarade, vilket som är Margaretas är okänt.

Riddargrav från Gudhems kloster

Efter slaget vid Åsle 1389 tvingade Margareta den Albrekttrogne Heine Snakenborg att ”sälja” sin borg Vädersholm utanför Ulricehamn till henne, detta efter att ha fått utstå en belägring under Algot Magnussons anförande (Algot hade tidigare varit hövitsman på både Opensten och Örestens borgar i södra Västergötland).
Margareta lät sedan donera Vädersholm till Gudhems kloster år 1392.

Måhända att den riddare som hade sin grav i Gudhem var med i slaget utanför Falköping.

 

Byggnadsstilen

Under 1100- och 1200-talen var den romanska byggnadsstilen allområdande hos kloster och kyrkor i Sverige, medan stilen sällan förekom i slott och borgar.
Dess främsta kännetecken var rundbågen, varför stilen kom att kallas rundbågestil. Även beteckningarna kryssvalv och tunnvalv var populära.
Gudhem uppfördes i den romanska stilen.

Då cistercienserna skall ha grundat Gudhem på 1150-talet kan man ju tycka att de skulle ha byggt klostret i den nya stil som då avlöste den romanska – nämligen den gotiska stilen med de nya, himlasträvande spetsbågarna och luftiga ribbvalv som bars upp av smäckra knippepelare. Och med den revolutionerande nymodigheten – de enorma, stora fönstren – släppte man för första gången in ljuset innanför väggarna. Förvisso kan man inte undgå att se på Gudhemsruinen att den haft gotiska valvbågar, men också att väggarna för detta blivit ordentligt ombyggda – originalet var romanskt…

Kanske är Gudhem ändå byggt på Gunhilds benediktinerklosterbyggnad?

Källa wadbring.com